Saturday, March 27, 2010

Tempo idag

Stefan premiärade med mig och sprang 8km i snittempo 5,18 min/km. Jag tycker det var grymt av honom, sist han sprang var 2001 tror jag. Själv fick jag mig ett snabbdistanspass. 5,18 är inte MAF-tempo för mig, snittpuls hamnade på 154. Ansträningsmässigt kändes det okej, benen var hemskt pigga och ville springa snabbare men flåset och pulsen låg på för hög ansträngningsgrad för att jag skulle våga mig på det. Jag tycker att det är svårt att veta hur långt jag orkar springa i det här tempot. Men uppenbarligen räckte det idag. Ett kvitto på att höstens och vinterns träning har givit resultat. Sista km fick jag en utmaning om att ta ut max i hemska backen och sedan försöka mig på en tempohöjning och maxa pulsen. Det kunde jag givetvis inte stå emot och sista km med ca 150 m backe (relativt brant) snittade jag på 4,54 min/km. Men då tog jag ut mig helt och snittpulsen inklusive backe på sista km låg på 173-175, dvs lite över 90% för mig. Kanske oförnuftigt men väldigt kul!

Om några veckor kommer min käre make att få agera hare åt mig. Fast då vill jag ha någon uppvärmningskilometer innan tempot dras upp! Idag chockade jag kroppen.

Friday, March 26, 2010

Nya löpband och gamla minnen

Gymet har fått en ansiktslyftning med nya maskiner. Igår var jag där och försökte hitta och komma underfund med nyheterna. Vilket resulterade i träningsvärk, alltid lika välkommet! Efter styrketräning testade jag nya löpbanden och kunde konstatera att de är mycket bättre än de gamla. Och att de förmodligen visar mer korrekta siffror också vad gäller fart. Körde intervaller 3x8 med gåvila-paus på ca 1 min och blev rejält flåsig. När jag tittade mig i spegeln när jag kom hem var jag fortfarande högröd i ansiktet. Så som jag alltid såg ut efter fotbollsmatcherna jag spelade som tonåring. (Jag var så usel på fotboll att jag fick ägna större del av matcherna till att springa utan boll, jagandes, än med boll).

Imorgon ska jag premiärspringa med maken. Han har inte sprungit på år och dag (men när han gjorde det var han snabb). Fast man springer ju inte på gamla meriter, så jag hänger nog med i några veckor i alla fall. Jag ser fram emot detta! När jag tänker efter så har vi faktiskt sprungit tillsammans en gång när vi fortfarande dejtade, sensommaren -97 närmare bestämt. Ja, det var ju ett tag sedan...

Tuesday, March 23, 2010

Morgonpass

Idag är jag hemma med två finingar. Dessutom har dessa två fått stimulans av sina kära farmor hela helgen så de leker själva, helt tysta på varsitt håll. Fantastiskt. Utöver detta kom jag ut på en morgonrunda som startade 06.15. 7km. Benen var pigga men inte pulsen. Den stack iväg direkt. Det kanske funkar så när man kör på fastande mage? Jag hade nog orkat 1-2 km till på fastande mage men klockan tickade och jag ville inte att mannen skulle bli sen till jobbet.

Jag sprang några sådana här pass i höstas. Skillnaden idag var att jag höstas både hade hög puls och trötta ben om jag inte missminner mig. Förövrigt tycker jag att det överlag är svårt att veta om jag utvecklats något alls i vinter. Jag borde ha gjort det men det är nog inga fantastiska förändringar. Benen tål mer mängd i alla fall, det är ett som är säkert.

Konsumera mera... eller nåt


Jag får alltid lite dåligt samvete när jag handlar dyra grejjer. Och så slår jag till och köper inte ett par skor, utan TVÅ! Svindyrt. Men, men. Vem har sagt att det är bara att ut och springa? Funktionskläder, flera par skor, pulsklocka och f-n och hans moster! Därmed inte sagt att jag inte är nöjd. Helnöjd faktiskt. De på bilden ovan är Saucony Progrid Triumph Vizipro. Likadana som mina tidigare, jag trivs i dem och har rätt smala fötter.


De här sprang jag i imorse! Adidas adizero xt, terrängskor. Kanon är första omdömet! Lätta och med bra grepp, de kommer användas flitigt i skogen i vår och sommar. Fäste mycket bra på den snömoddiga vägen!


Och så den lilla fixaren som ordnar med skosnören och andra viktiga detaljer!

Saturday, March 20, 2010

Tvärstopp

Jag hade både längtat och lite halvfasat för min start på säsongens cykelpendling till jobbet. Inte för att jag tycker att det är en för lång sträcka utan för att jag måste gå upp så fasansfullt tidigt, 04.30. Det samtidigt som jag inte kom i säng efter jobbet igår förrän klockan elva. 5,5 timmars sömn är för lite egentligen men cyklingen har så många fördelar att det överväger. Plus att jag bara tjänar en halvtimmes sömn om jag bilpendlar. Dessutom var jag även lite orolig för snösmältningen, hemma hos oss vid huset är det inte cyklingsbart men jag räknade med att det bara skulle vara en kort sträcka.

Så när klockan ringde klev jag upp, drack ett glas mjölk och åt några russin och stck sedan iväg. Jätteskönt! Det är första gången jag använt min Garmin på cykel så att jag kunnat se km-tiderna. Det tog inte lång tid innan jag insåg att jag cyklar i samma tempo som eliten springer marathon. J-vlar vad de springer snabbt (och jag cyklar långsamt). Jag väljer att skylla på min cykel... :)

Jag hade bara sista biten kvar med den värsta uppförsbacken när det hände. Punka! Bakdäcket var helt platt. Jaha, det vara bara att låsa fast cykeln, ta ryggsäcken (som inte alls var packad för transportlöpning) på ryggen och springa. Mitt första minitriathlon (dock ingen simning) blev 18 km cykling och 3,3 km löpning med skumpig ryggsäck i arla morgonstund. Ja, allt går ju men jag kan säga att det var riktigt tungt att springa, kändes mest som jag vaggade i sidled. Men fram kom jag, hann duscha och äta frukost innan skiftet började.

Hem fick jag skjuts av en snäll kollega och cyklen är också upphämtad. Vilken sjuk tur att punkan kom så sent. Egentligen borde man ju ha med sig extraprylar för att laga direkt men det har jag naturligtvis inte. Jag hade väl fått ringa efter en taxi...

Thursday, March 18, 2010

Vila, vila, vila

Jag tror mina ben behövde 2 dagars vila. Igår körde jag styrka för överkroppen och pilates hemma. Tänk att handstående mot vägg är så sjukt jobbigt! Det var det inte när jag var liten... Kanske lite tyngre nu?! Idag har det varit jobb hela dagen lång. Men imorgon ska jag köra intervaller utomhus, jag tror det finns barmark så det räcker. Dessutom är gymet stängt för renovering. Sedan är jag redo för jobbhelg och förhoppningsvis årets första cykelpendling på lördag.

Tuesday, March 16, 2010

Långpass

18 km i solsken idag. Trots att jag inte alls var på humör från början. Jag är nöjd med snittempot på 6,23 och framförallt snittpulsen på 135. Ca tredjedelen av passet sprangs på halt underlag, packad snö och bredvid skidspår. Dessutom blev jag rejält trött de sista km. Kände successivt hur hållning och löpteknik försämrades. Redan vid 10 km kände jag av benen. Så det finns förbättringspotential. Nästa gång det är dags att sätta mängdrekord blir det 20 km jämnt! Men nu ska jag faktiskt vänta med att öka på mängd. Bäst att skynda långsamt.

Saturday, March 13, 2010

Sportlov

En veckas stret i Jämtland. Vädret har inte varit på vår sida. Idag när vi åkte hem lyste solen och det var minusgrader. Annars har det varit plus eller runt nollan, stormvindar, snö, regn och stormvindar igen... och stängda toppliftar. Två dagars skidåkning har jag haft tillsammans med stororna. Och fy vad ringrostig jag är! Men inga benbrott i familjen i år, hurra för det! Mellandagarna ägnade jag åt småttorna men kom också ut på 2 löptrundor. Jag hade längtat så efter att få springa i de jämtländska skogarna. Så det började inte så bra när det var alldeles för lite tilltrampat i skoterspåret på skogsvägen. ett-två-tre-plums, ett-två-tre-plums. Ibland bar snön, biland sjönk jag ner en decimeter. Jag halvt gick, halvt sprang de tre-fyra första km innan det blev bättre underlag. När jag väl kom ut ur skogen sprang jag rakt in i en vägg av motvind. Men skam den som ger sig, det två sista km hade jag medvind och flög fram utan ansträngning. 10 km slutade jag på och fötter, vrister, höfter fick ett rejält pass.

Nästa löppass blev på 15 km. Hade tänkt ut en strategi. Skogen var utesluten eftersom det töade och underlaget var än sämre. Att sjunka ner till knäna eller till och med längre, omöjliggör i alla fall löpning för min del. Strategin var därför att springa i motvind på utvägen och se hur långt jag orkade för att sedan vända och medvind tillbaka. Jag kämpade på men till viss förtret mojnade vinden lagom tills jag hade vänt. Det blev ingen flygtur tillbaka, benen fick göra jobbet själv. Summa 15 km.

Igår blev det en långpromenad i skogen. Lite halsont gjorde att jag valde promenad framför löpning men å vad jag hade velat. Ingen motvind, lägre temperatur och skare. Jag kunde ha sprungit långt! Eller åkt skidor...

Det har varit en bra vecka på det hela taget.