Maken och jag tog en lång förmiddagspromenad på dryga milen. Det tar lång tid att gå en mil faktiskt även om man knatar på i raskt tempo. När vi kom hem kände jag mig uppvärmd och krängde på mig mina Fivefingers. Det var lite kallt att vänta på sattelitsignalen men för övrigt funkade det bra att vara barfota i skorna trots snömodd. Nu var det i och för sig en väldigt kort stund. Men hur nördigt är det inte som springer en så kort sträcka med Garmin?!
Det kändes väldigt lätt och smidigt att springa i skorna och inte alls så hårt som jag väntat mig. Efter en stund kände jag av hälarna lite grand, så då försökte jag att landa lite mer på framfoten och liksom smyga ner hälen. Det kändes bättre men om det är så man ska göra vet jag inte. 1,5 km med mersmak blev det i alla fall. Jag får googla lite på hur snabbt man kan öka på frekvens i användning samt mängd.
No comments:
Post a Comment