Runrundan

Kul men varmt! Från början trodde jag att jag skulle klara mitt mål att hålla 5,30. Fick bromsa mig själv för att inte springa för fort. Sedan runt 6-7 km började det kännas. Herregud vad det blev tunga ben. Jag valde faktiskt att gå i vissa uppförsbackar för jag trodde jag skulle tjäna på det i slutändan. Och för att jag började tänka att det här faktiskt min första halvmara, så det kommer att bli rekord oavsett. Jag var inte ensam om att gå i alla fall och det var rätt kuperat på utvägen. Inga mördarbackar men tillräckligt för att det skulle sätta sig i benen.

Efter ca 9 km stod en man och vattnade sina buskar och vattnade även oss som sprang förbi. Jag fick en rejäl dusch och sedan vände det. Energin kom tillbaka och jag kunde höja farten. Sprang om några tjejer. Fick vittring på att jag i alla fall var halvvägs. På hemvägen blev det motvind. Då bet jag mig fast i ryggen på en kille och försökte hitta lä bakom honom. Jag sprang om ytterligare några och blev ifattsprungen. Vi var några som rundade varandra hela tiden kändes det som. Någon ökade, saktade ner vid en vätskekontroll och blev omsprungen osv. Backarna kändes tunga på slutet. Jag hade som mål att komma ikapp en tjej lite framför mig. det kändes inte hopplöst men så hade hon visst oanade krafter och satte iväg medan jag kände att jag faktiskt behövde sista vätskan vid kontrollen. Dumt, jag hade förmodligen orkat ändå. På slutet misströstade jag och trodde aldrig att jag skulle komma fram. Ökade farten och spurtade sista 200-m i 4,40, ville bara komma i mål. Benen var tunga men konditionen duger för mer. Mer långpass och backar är vad jag behöver.

Men jag är nöjd. 30 grader varmt och jag springer inte bra i värme. Perfekt att springa ett lopp på hemmaplan dessutom. Uppladdningen kunde varit bättre, somnade lite sent igår, gick upp vid 05, jobbade fram till kl 13 och så direkt till start. Men jag försökte verkligen dricka på förmiddagen och åt en bra om än snabb lunch.

Lika bra att det inte blir något Vansbro marathon, jag är verkligen inte tränad för det. 2 mil till i backig terräng, då vet jag inte när jag hade kommit i mål! Det får nog bli en repris nästa år för att slå mig själv och komma under 2-timmarsgränsen.