Sunday, September 30, 2012

Echinacea

Ramlade över ett förkylningstips som jag bara måste sprida vidare! Att knapra echinacea kan ju funka men är ganska dyrt. Blomman är ju dock rätt vardaglig, finns i många trädgårdar. Plocka ett knippe, skär i delar och lägg allt i en ren glasburk. Täck med okryddat brännvin (!) låt stå och dra en månad och sedan är det färdigt! 20 droppar el ca 1 tsk ska duga. Jag vet inte vad som händer om man överdoserar mer än de vanliga biverkningarna :-)

Tuesday, September 25, 2012

Ingen bra idé

Men kul ändå. Sjukt jobbigt att springa backintervaller dagen efter terrängen. Jag var riktigt orolig innan också, för jag vet att jag är dålig på backar, trött, tröttare än på flera veckor (vara nära att somna på föreläsningarna hela dagen) och så 15 km terräng i lår och vader sedan dagen innan. Ändå tänkte jag köra, för jag har som sagt inte många möjligheter att träna i grupp. Jo, jag kände det redan när vi värmde upp att det skulle bli tungt. Och fy vilken mjölksyra! Det var ungefär samma människor som förra gången och de jag kunde hålla jämnt tempo med då susade före mig uppför den grymma backen vi skulle springa. Lite lätt lutning i början, sedan större stigning och sedan ett mer sluttande parti för att avsluta rakt upp som det kändes. 3 x hela backen, 3 x 2/3 av backen och sedan 3 x 1/2 backen. Joggvila nerför. Det kändes som att springa i sirap. Pulsen var inte så hög som förra gången, helt enkelt för att jag fick så mycket syra att jag inte kunde springa tillräckligt snabbt. Sedan var det löpstyrka med hoppövningar och löpskolning. Jättebra pass verkligen och idag ska jag nog inte ens fundera på att springa. Även om det är svårt att ge lika mycket ensam på hemmaplan, ska jag testa det här upplägget på mastodontbacken hemma. Just att backen blir kortare och kortare är mycket tilltalande!

Sunday, September 23, 2012

Kvitto

Idag, efter att ha suttit på tåget västerut med lillkillen i flera timmar, sprang jag en runda när vi kommit fram som jag älskar. De bästa godbitarna i rundan är backar, lera, rötter, grus, sten och skog. Det är underbart. Efter 5 km var skorna mer bruna än gröna. Jag skulle precis som vanligt ta det lungt i långpasstempo men målet jag satte för mig själv var att springa i alla backar. De är många och branta men inte så vansinnigt långa å andra sidan. Och jag skulle ta gåpauser om jag kände att jag inte orkade hålla en någorlunda hållning eller teknik. Det kändes bra, jag hade tryck i benen och tog backe för backe. Gick aldrig över huvud taget. Problemet var de mest leriga partierna snarare än backarna, de drog nog ner tempot rejält. Till och med backarna i slutet fixade jag! Visst var jag trött men jag återhämtade mig fint så fort det planade ut. Sista biten hem är nerförsbacke och sedan plant. Där rullade jag på i ett för mig bra tempo efter 15 km. När jag jämförde motsvarande runda i våras var jag 6 (!) minuter snabbare idag! Det är ett kvitto på att jag börjar få lite fart på benen igen! Eller så hade jag bara en bra dag! Oavsett så fick jag mersmak. Jag vill ha fler sådana här rundor!

Monday, September 17, 2012

Fy för den lede vad jobbigt!

Har ikväll testat att springa intervaller i grupp! Jag vet att alla har sagt det tidigare men vilken skillnad! Det bara går ju inte att vika ner sig! Intervaller på 40 sekunder ungefär och sedan vila i 20. 3 set med 10-8-6. Setvila 2 minuter. Jag hade aldrig fixat att ge järnet på det sättet själv. Nu är benen trötta! Desutom har jag idag hållit en kort presentation av mitt projekt på engelska - oförberedd. Två utmaningar på en dag. Visst är det så att man ska testa sina gränser?

Sunday, September 16, 2012

Jag behöver fler morgonjoggar i mitt liv

Det är något visst med att springa på morgonen. Det går inte lätt, det är segt, tveksamt och trögt att komma iväg ut. Men ändå underbart. Soluppgång, krispigt och alldeles ensam. En halvtimme på morgonen och resten av dagen blir piggare.

Idag blev det ingen morgonjogg, men ett pass på ca 10 km med mycket backar. Om jag skulle springa Lidingöloppet igen, vet jag vart jag skulle träna. 6 backar kan jag på rak arm få ihop på den rundan. Jag skulle lägga ett längre pass och avsluta med den här rundan på slutet för att simulera eländet som inleder sista milen på Lindingöloppet. Tänk att jag både älskar och hatar backar. Idag var inte fokus att på något sätt vara snabb utan att bara ta mig uppför de värsta backarna utan att få för mig att börja gå... Mitt pannben är inte alltid så starkt nämligen. Det gick bra men långsamt och var inte så väldigt plågsamt heller. Stannade till på IP och körde lite styrka i 10 min. Enbensknäböj bland annat. Ännu något som jag hyser hatkärlek till. Jag har träningsvärk från hell sedan i fredags och nu känns det ännu mer... Härligt! Det var härligt höstväder idag, jag sprang i linne och njöt av septembersolen. Resten av dagen har ägnats åt barn, tvätt, kaffe på trappan med maken och trädgårdsarbete.

Friday, September 14, 2012

Nytändning träningsmässigt

Äntligen har jag fått ändan ur vagnen och köpt gymkort. Jag behöver verkligen styrketräning och core men jag har totalt tappat motivationen på egen hand. Tränade således funktionell styrketräning idag och det var riktigt roligt. Känner redan hur träningsvärken börjar smyga sig på. Sedan vore det förstås bra om jag kunde motivera mig till en kvart hemma då och då för det är lätt att tekniken blir lidande när det blir högre tempo och många saker på en gång. Men det är ju inte fel att blanda. Nästa vecka är jag i Göteborg och utan barn så då har jag bokat in tre pass!

Saturday, September 1, 2012

Är det så här Tjurruset är?

Tänkte mig en lite längre runda idag men valde bort Roslagsleden eftersom jag höll på att stuka foten rejält förra helgen när jag sprang en sträckning av den som visade sig både vara lerig och stenig. Dessutom har det ju verkligen regnat så jag räknade med att bli rejält blöt. Tog min vanliga väg och vattnet forsade fram längs den svaga sluttningen nerför. Skor och strumpor blev blöta direkt. När jag kom till slutet av sluttningen var det mer än blött. Det var oframkomligt utan att vada igenom en smärre sjö. Jag tänkte att det var bäst att hålla mig till kanten, att det inte skulle vara så djupt där. Tog några steg, det var djupare än jag trodde nästan upp till knäna. Tog ett steg till och tappade nästan balansen helt, vattnet nådde till höfterna. Jag blev lite fnissig faktiskt, springa var ju inte att prata om, vadade vidare och funderade på om jag körde den lokala varianten av tjurruset. Efter att ha blivit riktigt blöt och nästan badat spelade det inte så mycket roll att resten av rundan blev blötare och lerigare än jag trodde. 15 km blöta grusvägar, skogsstigar och så asfalt på vägen hem. Jag var nämligen inte sugen på att bada en gång till.