Personbästa

Ida harade Stefan mig till pers både på 5 km och 10 km. Vi har sprungit som längst 8 km tillsammans och gått ut rätt hårt i tempo från början. Den här gången hade jag tänkt mig ca 2 km uppvärmning och sedan sätta fart och springa lite längre och gärna någon km nerjogg i alla fall. De två första km kändes rätt tröga. Inga superben precis. Efter dessa ökade jag takten och det gick förvånansvärt bra. Efter 5 km var det tungt men då blev det hemväg och lite medvind i ryggen vilket gjorde att de två sista snabba km gick bättre än jag trodde. Jag sprang på mellan 4,53 och 5,07 i snitt. Snabbaste km var den sista. Sedan var jag både slut och rätt så nöjd och sänkte farten drastiskt, varvid Stefan tappade tålamodet efter en långsam km och började springa på igen. Jag var ju tvungen att hänga med. 10 km sprang jag på 54,22, vilket är en bra putsning på mitt personbästa där i alla fall 3 av km kunde ha sprungits snabbare. Nu har jag kommit under mitt första mål för säsongen och det får bli att revidera målet på 10 km. Milen under 50 är för tufft än så länge, efter 5 km i detta tempo hade jag inte mer att ge. Men jag skulle tro att ett nytt mål under 52 vore rimligt i år.

Glad som en lärka duschade jag och åkte till jobbet. Testade mitt Hb för jag har börjat känna mig lite hängig igen. Fick ett kvitto på att känslan var rätt. 112 är för lågt. Mer järntabletter, inget slarv nu. Om jag lyckas fylla på mina järndepåer kommer jag att få en extraskjuts lagom till Springcross är tanken!